OCENSURERAT UR MITT HUVUD, IGEN
Det pågår för tok för mycket i mitt huvud för att jag ska kunna sova. Hjärnan går på högvarv och innanför pannbenet surrar det i 180. En kombination av ältanden, bostadsnojja, lite jobb, lite sommar, lite ledighet, lite ensamhet, lite rädd, väldigt hungrig (vågar inte gå ut i köket) och lite längan hem till mamma. Det är så många borden i livet, och jag tycker att jag hittils aktat mig ganska braför dessa . Frågan är vad som är rätt och vad som är fel i sjuhundra olika situtationer, det kniviga i sammanhanget är att det i efterhand är så förbannat lätt att se svaret på den frågan. Jag önskar att man inte ältade så mycket, gjort är gjort kommer aldrig igen, eller hur var det....
Antar att vad som går att göra är att rätt och slätt hålla tummarna (eller ja.. en.. två betyder ju otur) och hoppas på det bästa. Allting blir ju trots allt som det blir, och förhoppningsvis till det bästa i slutändan. Är det inte meningen så är det inte.
Syndade lite på min diet idag och åt en mellansushi till lunch på vägverkat ( SÅÅÅ GOTT), så blev en mini middag med strimlade rotfrukter (observera inga potatoes), ett stekt ägg och en mörkmörk macka med ättiksgurka. Längtar till frukost och min underbara gröt, längtar bort från hjärnspöken, ensamhet och mörker. Längtar föresten en aning efter sommar också. och bruna ben. och hav. och åka båt. En aning efter Chrickan också (Varför hör du inte av dig?).
Imorgon är det jobb som gäller igen, halva veckan är redan avklarad, det går så otroligt fort, fast det samtidigt känns så segt! Hmmm. Åh jag är trött egentligen. Skulle kunna sova. Villl sova. Kan inte. tänk om nån kommer. BOrde verkligen äta nåt, Magen DÖR. Borden verkligen mest av allt se till att itne sova själv här en natt till. Det är allt jag vet. En macka med räkost är madam värd, håll i er nu ska jag smyga ut i köket med nycklarna till vapen!
Hoppas ni sover tryggare än mig i natt!
